Glädjebetyg ger fel förutsättningar för gymnasiet


Det är glädjande att betygsresultaten går upp år för år i Vingåker. I Vingåkerspartiet beslöt vi därför att på

individnivå granska resultaten från nationella proven i en klass och elevernas slutbetyg i årskurs 9. 


Nationella proven visar inte allt, men i skollagen står det att resultaten på de nationella proven särskilt ska beaktas

om inte särskilda skäl finns och att provresultaten har en särskild betydelse vid betygssättning. I undersökningen visade det sig att endast 32 % av resultaten vid nationella proven var lika med slutbetyget.

I ett ämne hade 70 % av elever högre slutbetyg än deras provbetyg på nationella provet.

Med så höga avvikelser är det  ingen  slump, utan troligen systematiska glädjebetyg.


Skolinspektionen bedömer i en rapport att mer än hälften av huvudmännen inte gör en tillräcklig analys av betygssättningen. På fem år har meritvärdet i Vingåker ökat från 175 till 210 poäng.

Glädjande, men det borde också ha ringt flera varningsklockor i kommunen. Vi har tidigare fått indikationer om glädjebetyg, men på grund av covid-19 har det inte varit nationella prov och vi har inte kunnat

verifiera dessa farhågor.


Det har vi kunnat göra i år "Att slutbetygen avviker rejält från resultatet på de nationella proven behöver

inte betyda att de är fel. Men om avvikelserna mellan slutbetyg och de nationella proven är stora och

håller i sig år efter år, finns det skäl att reagera och analysera vad det beror på.

Om det beror på att betygen inte sätts rättvisande och likvärdigt måste man som huvudman agera och sätta in åtgärder", säger Elina Ekberg på Skolinspektionen hemsida.


Betyg handlar om ungdomars framtid.

Det är därför allvarligt om man med glädjebetyg ger dem fel förutsättningar för gymnasiet.


Vingåkerspartiet kommer därför att fortsätta granska skolan och ställa frågor till barn- och utbildningsnämndens ordförande Ing-Mari Frössevi.


Irene Sandqvist (Vingåkerspartiet) och Göran Sten (Vingåkerspartiet)